Skrivelse till kommundirektören och kommunalråden i Östhammar angående skenprocessen kring Öregrunds hamn

Öregrunds interima Utvecklingsråd vill här bidra med erfarenheter från vad som kunde vara ett positivt Öregrundsprojekt men som nu bäst kan beskrivas som något av en skenprocess från kommunledningens sida.

BAKGRUND

I samband med den nya detaljplanen för Öregrunds hamn år 2018 blev det känt att kommunen bl.a. planerade en större om- och utbyggnad av hamnens bryggytor. Detta skulle kombineras med andra åtgärder för att städa av gamla synder som dåligt underhåll, olagliga krögaravtal, dålig trafiksäkerhet och bristande ordning under högsäsong, d.v.s. ett tämligen komplext paket åtgärder med många inbördes beroenden.
Då vi i interima Utvecklingsrådet så småningom blev inviterade till att medverka i detta arbete "som en lokal representant för allmänintresset" så var vår förhoppning att få bidra med det lokala perspektivet, kompetens och engagemang. Väldigt snart visade det sig att vi behövde komma ikapp i processen, då ansvariga på kommunen redan valt att prioritera kontakterna med krögarkollektivet som organiserat sig i föreningen Samarbete Öregrund (SÖ).

Omfattningen av den planerad utbyggnad av bryggorna visade sig innebära den mest genomgripande förändringen av hamnmiljön i Öregrund någonsin. Vi påtalade tidigt behovet av att hitta former för att hantera de konfliktpunkter som givet skulle följa av motstridiga intressen lokalt och som måste tas på allvar. Vi i Rådet samt SÖ möttes av tacksamhet från tjänstemännens sida om vi kunde bidra till bra avvägda lösningar i det komplexa projektet och därmed mindre lokal polarisering och friktion i processen framåt. Lät ju bra!
Snart efter de första mötena i pandemins skugga blev det uppenbart att mycket redan gått för långt för att kunna påverkas. Hade detta skett som ett resultat av en seriös förstudie och riskanalys, vilket är brukligt i komplexa projekt inom civilsamhället, så hade problemet bara varit att vi kom in för sent. Tyvärr kunde vi konstatera att "normal" projekthantering inte var aktuellt för de som ledde arbetet och därmed lämnades öppet för förvirring i målsättningar, arbetsmodell och förankring i lokalsamhället. Vi menar också att de lagskyddade kulturhistoriska värden i hamnmiljön, som även återspeglas i detaljplanen, borde varit den givna utgångspunkten för detta förändringsprojekt vilket kommunen absolut inte levt upp till.

VAD HÄNDE MED SYFTESBESKRIVNINGEN I DETALJPLANEN?
I planbeskrivningen till detaljplanen för hamnen från 2018 står det att syftet med att ta fram en ny detaljplan har varit att se över planbestämmelser och förtydliga dagens ställningstagande beträffande önskad utveckling. I huvudsak innebär planens bestämmelser att miljön skall bevaras så som den är idag. Detta motiveras av de kulturhistoriska värdena och hamnområdets särskilda värde för invånare och besökare. När sedan ärendet läggs fram för KS för beslut formuleras ett nytt syfte för detaljplanen (se protokollet från KS 2022-03-15, § 49, sid 24): "Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av de inre delarna av Öregrund med avseende på allmänhetens tillgänglighet samt verksamheter i anslutning till befintliga centrumanläggningar."

Vi i interima Utvecklingsrådet konstaterar därför att detaljplanen för Öregrunds hamn från 2018 inte följs vad gäller dess syfte. Syftet med en detaljplan är helt avgörande för varför och under vilka förutsättningar som förändringar kan göras. Att lägga till ett nytt syfte, utanför planprocessen, när en förändring ska göras för att kunna motivera varför just den ska genomföras på detta sätt, får förödande konsekvenser vad gäller legitimitet och tilltro för kommunen. Vid ett möte med Rådet, Kommundirektören och två kommunalråd den 10 mars 2022 blev vi ombedda att lista de brister vi sett i kommunens processande av hamnfrågan. (Med PL nedan avses processledning, vilken varit ngt svävande, men inkluderat Sektorchef samhälle samt verksamhetschef Växande kommun).

EXEMPEL PÅ KONSTATERADE BRISTER SÅ HÄR LÅNGT:
(utöver förvanskat syfte i detaljplanebeskrivningen enligt ovan)
* Att "projektet" inte omfattar hela förändringen/ombyggnationen av hamnen - innebär att hänsyn till riksintresset inte tas. En projektplan har inte presenterats (eller funnits) och våra krav på en sammanhållen process för att hantera komplexiteten har nonchalerats. T.ex. finns inte förslag till utformning av tillfälliga tak och vindskydd med i arkitektskissen eller i någon beskrivning.
* Att det inte finns en projektledare/ansvarig och tydlig ledning för förändringen av Öregrunds hamn - ansvaret har istället lagts ut på olika tjänstemän.
* Att det saknas dokumentation över hur arbetet och samrådet bedrivits, vilket gör att uppföljningen, utvärdering och erfarenhetsåterföring inte kan ske.
* Att inte tydliggöra konsekvensernaför krogarnas tidigare använda ytor när nya tillförs med bryggutbyggnaden. Stötande brist på tydlighet och oseriös hantering av allmän egendom.
* Att våra synpunkter och alternativa förslag inte har beaktats av PL. Detta trots att detta förespeglats i ett tidigare stadium och trots att vi uppnått hög grad av samförstånd med krögarkollektivet (SÖ). De två mest engagerade intressegrupperna har all anledning att känna sig vilseledda.
* Att vår presenterade alternativa skiss nonchalerats och ej bemötts trots fördelar som: Mer trafiksäkerhet, mer hänsyn till kulturhistoriska värden, lägre kostnad och mindre risk för överklaganden.
* Att vi ej fått tillfälle att stämma av vårt lokalt framtagna arkitektförslag med arkitekternas förslag i ett fysiskt möte arkitekter emellan. Detta borde vara en självklarhet i en seriös process och också förespeglats i ett tidigare stadium.
* Att kommunföreträdare visat sig sakna tillräcklig kompetens för att förstå och hantera riksintresset och q-märkta byggnader. Bristande kunskap om andra legala förutsättningar för utformning och genomförande har medfört onödig förvirring och stress i processen.
* Att inte Upplandsmuseet deltagit i arbetet i den omfattning PL gjort gällande. Ett fåtal kontakter men inga givna uppdrag att bistå med expertis i tolkningar av detaljplanens bestämmelser etc. Detta trots omfattningen av krav på hanteringen av de kulturhistoriska värdena, vilket även framgår av detaljplanen för hamnen.
* Att inte Trafikverket funnits med i någon del i arbetet trots att trafiksäkerheten skall ha varit drivande faktor för förändring av miljön och det är Trafikverket som ansvarar för genomfartsvägen till färjeläget.
* Att kommunen inte tagit några initiativ till offentliga möten och att inte det slutliga förslaget till förändringar i hamnens har ställts ut för allmänheten i god tid innan beslut. Detta med respekt för allmänhetens intresse av att förstå innebörden av denna genomgripande förändring av hamnområdet med stora konsekvenser under alla årstider.
* Att vi som Råd i kommunens beskrivning av processen inför beslutet och dess resultat framstår som en del av en framgångsrik samrådsprocess, när verkligheten är den motsatta.
KONSEKVENSER
Förutsättningarna för en mer lyckosam process fortsättningsvis avgörs förstås ytterst av kommunens förmåga till egen analys och radikalt förändrat arbetssätt. För oss i interima Utvecklingsrådet är frustrationen stor med bedömningen att rekrytering och förankring av ett ordinarie Råd med mer legitimitet nu blivit betydligt svårare - om inte omöjlig. Betydelsen av ett Utvecklingsråd som representant för det lokala allmänintresset i samband med lokala utvecklingsfrågor har ju ännu en gång visat sig mest vara ett spel för galleriet. Lokalt engagemang och kompetens finns kvar men det måste bli gemensam verkstad också. Frågan är hur vi gemensamt når dit och hur vi då bäst organiserar oss lokalt.

/ Öregrunds interima Utvecklingsråd den 25 mars 2022
Anna Öberg, Torsten Molarin, Magnus Appelberg, Olle Pettersson, Bobby Lodin Sakarias Petersson, Ola Palm, Hans Lindström